I det här avsnittet diskuterar jag trakeostomi. Jag går igenom de vanligaste indikationerna för trakeostomi, den optimala timingen för proceduren, och fördelarna med att använda perkutan trakeostomi. Dessutom dyker jag ner i praktiska aspekter kring kuffhantering.
Läs mer på:
– [PubMed: Percutaneous Tracheostomy in the ICU](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36378112/)
Idag presenterar jag VR, eller ventilatorisk kvot, som kan vara användbart som objektivt mått på svårighetsgraden av andningssvikt.
PaCO2(predicted) = 5kPa
VE(predicted) = PBW x 0,1 liter
PBW (Predicted Body Weight) enligt ARDS Network:
Vuxen man: 50 + 0.91 (längd i cm −152.4)
Vuxen kvinna: 45 + 0.91 (längd i cm −152.4)
Referenser:
1. Ursprungsartikeln
Sinha, P., Fauvel, N. J., Singh, S., & Soni, N. (2009). Ventilatory ratio: A simple bedside measure of ventilation. British Journal of Anaesthesia. https://doi.org/10.1093/bja/aep054
2. Studie som verifierar att VR korrelerar med dead space och med mortalitet
Sinha, P., Fauvel, N. J., Singh, P., & Soni, N. (2013). Analysis of ventilatory ratio as a novel method to monitor ventilatory adequacy at the bedside. Critical Care, 17(1), R34. https://doi.org/10.1186/cc12541
3. Covid-patienter med VR>2 hade signifikant högre mortalitet
Monti, M., Pugni, P., Di Matteo, M., Gandini, L., Russo, F. M., Manesso, L., … Lorini, F. L. (2020). Ventilatory Ratio: A useful prognostic tool for ARDS due to SARS-CoV-2. Intensive Care Medicine Experimental.
4. Covid-patienter där VR ökade mellan dag 1 och 3 hade ökad mortalitet
Torres, A., Motos, A., Riera, J., Fernández-Barat, L., Ceccato, A., Pérez-Arnal, R., … CIBERESUCICOVID Project (COV20/00110, I. (2021). The evolution of the ventilatory ratio is a prognostic factor in mechanically ventilated COVID-19 ARDS patients. Critical Care, 25(1), 331. https://doi.org/10.1186/s13054-021-03727-x
Ett kort avsnitt om en intressant studie. Konservativ eller aktiv behandling av spontanpnemothorax.
Artikeln:
Brown, S. G. A., Ball, E. L., Perrin, K., Asha, S. E., Braithwaite, I., Egerton-Warburton, D., … Beasley, R. (2020). Conservative versus Interventional Treatment for Spontaneous Pneumothorax. New England Journal of Medicine. https://doi.org/10.1056/nejmoa1910775
Äntligen får ni en annan röst än min att lyssna på – Olle Berséus, expert i transfusionsmedicin med särskilt intresse för helblod. Det var verkligen intressant att prata om detta ämne med honom.
Lyssna och kommentera gärna med dina egna erfarenheter eller funderingar.
Och God Jul!
Länkar
Thor Network – En stor samling av artiklar och andra dokument om användning av helblod
APRV till patienter med ARDS gav kortare respiratortid och IVA-tid:
Zhou, Y., Jin, X., Lv, Y., Wang, P., Yang, Y., Liang, G., … Kang, Y. (2017). Early application of airway pressure release ventilation may reduce the duration of mechanical ventilation in acute respiratory distress syndrome. Intensive Care Medicine, 43(11), 1648–1659. https://doi.org/10.1007/s00134-017-4912-z
Metaanalys av fem studier som visar kortare respiratortid och minskad mortalitet med APRV jämfört med konventionell respiratorbehandling:
Carsetti, A., Damiani, E., Domizi, R., Scorcella, C., Pantanetti, S., Falcetta, S., … Adrario, E. (2019). Airway pressure release ventilation during acute hypoxemic respiratory failure: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Annals of Intensive Care. https://doi.org/10.1186/s13613-019-0518-7
Idag pratar jag om sedering på IVA. Det blir lätt fel, särskilt när det blir för mycket.
Referenser:
Djup sedering = dåligt Shehabi, Y., Bellomo, R., Reade, M. C., Bailey, M., Bass, F., Howe, B., … Weisbrodt, L. (2012). Early intensive care sedation predicts long-term mortality in ventilated critically ill patients. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 186(8), 724–731. https://doi.org/10.1164/rccm.201203-0522OC
Bensodiazepiner = extra dåligt Fraser, G. L., Devlin, J. W., Worby, C. P., Alhazzani, W., Barr, J., Dasta, J. F., … Spencer, F. A. (2013). Benzodiazepine versus nonbenzodiazepine-based sedation for mechanically ventilated, critically ill adults: A systematic review and meta-analysis of randomized trials. Critical Care Medicine. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a16898
Om ett läkemedel som jag inte tycker skall användas, och en studie som inte ger mycket användbar information – trots att den publicerats i en av de mest prestigefyllda tidskrifterna.
Studien:
Connolly, S. J., Crowther, M., Eikelboom, J. W., Gibson, C. M., Curnutte, J. T., Lawrence, J. H., … Milling, T. J. (2019). Full study report of andexanet alfa for bleeding associated with factor Xa inhibitors. New England Journal of Medicine. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1814051
I dagarna publicerades CRASH-3 i Lancet. Den handlar om effekten av TXA (tranexamsyra) till patienter med traumatisk hjärnskada.
Referenser
CRASH-1
Olldashi, F., Muzha, I., Filipi, N., Lede, R., Copertari, P., Traverso, C., … Muñoz-Sánchez, A. (2004). Effect of intravenous corticosteroids on death within 14 days in 10008 adults with clinically significant head injury (MRC CRASH trial): Randomised placebo-controlled trial. The Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(04)17188-2
CRASH-2
CRASH-2 trial collaborators, Shakur, H., Roberts, I., Bautista, R., Caballero, J., Coats, T., … Yutthakasemsunt, S. (2010). Effects of tranexamic acid on death, vascular occlusive events, and blood transfusion in trauma patients with significant haemorrhage (CRASH-2): a randomised, placebo-controlled trial. Lancet (London, England), 376(9734), 23–32. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60835-5
CRASH-3
Effects of tranexamic acid on death, disability, vascular occlusive events and other morbidities in patients with acute traumatic brain injury (CRASH-3): a randomised, placebo-controlled trial. (2019). The Lancet, 0(0). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32233-0
Senaste kommentarer