Doktor Blund

Söva - bedöva - rädda liv

8 – Mythbusting – njurar och röntgenkontrast

Sista avsnittet före semestern är kort. Efter sommaren hoppas jag kunna återkomma med nya ämnen, och förhoppningsvis några intressanta gäster.

Idag utmanar jag en gammal medicinsk sanning – nämligen att DT med kontrast orsakar njurskada hos patienter, särskilt om de har nedsatt njurfunktion sedan tidigare.

Referenser:
  1. Rao, Q. A., & Newhouse, J. H. (2006). Risk of Nephropathy after Intravenous Administration of Contrast Material: A Critical Literature Analysis. Radiology, 239(2), 392–397. https://doi.org/10.1148/radiol.2392050413
Väldigt få studier gjorda med matchade kontrollgrupper. I de studierna sågs ingen skillnad med eller utan kontrast.
  1. McDonald, J. S., McDonald, R. J., Comin, J., Williamson, E. E., Katzberg, R. W., Murad, H. M., & Kalimes, D. F. (2013). Frequency of acute Kidney injury Following intravenous contrast Medium administration: A Systematic Review and Meta-Analysis. Radiology, 267(1), 119–128. doi:10.1148/radiol.12121460/-/DC1
Metaanalys av 13 studier, 26000 patienter. Ingen skillnad i njurskada, dialysbehov eller mortalitet mellan patienter som fick respektive inte fick kontrast.
  1. McDonald, R. J., McDonald, J. S., Bida, J. P., Carter, R. E., Fleming, C. J., Misra, S., et al. (2013). intravenous contrast Material–induced nephropathy: Causal or Coincident Phenomenon? Radiology, 267, 106–118. doi:10.1148/radiol.12121823/-/DC1
Retrospektiv analys av 157000 DT-undersökningar av 53000 patienter, indelade i riskgrupper baserat på kreatininvärde. Ingen skillnad i risk för njurskada efter undersökningen som kunde förklaras av kontrastmedel.
Delundersökning av 4000 patienter som hade undersökts två gånger – en med och en utan kontrast. Ingen oberoende risk för njurskada av kontrastmedel, oavsett vilken ordning undersökningarna gjordes.
  1. Internetmedicins artikel om kontrastmedelsutlöst njurskada – http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5495

7 – Akut astma

Tiden går fort, särskilt nu under sommaren. Det blir lite längre mellan avsnitten.

I det här avsnittet diskuteras akut behandling av svår astma.

Glöm inte att kommentera/dela/betygsätta.

 

Referenser
Ingen effekt av Teofyllin
DiGiulio, G. A., Kercsmar, C. M., Krug, S. E., Alpert, S. E., & Marx, C. M. (1993). Hospital treatment of asthma: lack of benefit from theophylline given in addition to nebulized albuterol and intravenously administered corticosteroid. The Journal of Pediatrics, 122(3), 464–469. https://doi.org/10.1016/S0022-3476(05)83442-0
Titrering av O2
Perrin, K., Wijesinghe, M., Healy, B., Wadsworth, K., Bowditch, R., Bibby, S., … Beasley, R. (2011). Randomised controlled trial of high concentration versus titrated oxygen therapy in severe exacerbations of asthma. Thorax, 66(11), 937–41. https://doi.org/10.1136/thx.2010.155259
Magnesium
Rowe, B. H., Bretzlaff, J., Bourdon, C., Bota, G., Blitz, S., & Camargo Jr, C. A. (2000). Magnesium sulfate for treating exacerbations of acute asthma in the emergency department. In Cochrane Database of Systematic Reviews. https://doi.org/10.1002/14651858.CD001490
NIV
Soroksky, A., Stav, D., & Shpirer, I. (2003). A pilot prospective, randomized, placebo-controlled trial of bilevel positive airway pressure in acute asthmatic attack. Chest, 123(4), 1018–1025. https://doi.org/10.1378/chest.123.4.1018

6 – Läkare i exil. Om att jobba utomlands.

I dagens avsnitt blir det ingen medicin.

Jag har fått en del frågor om hur det är att jobba som läkare utomlands, och hur man gör om man själv vill prova på.  Jag samlade ihop några tankar och spelade in dem. Kommentera gärna nedan om du tycker att jag missade något väsentligt.

Länkar:

Bland kolleger och patienter i Abu Dhabi – Min artikel från Läkartidningen

Jobba i England – hur coolt var det? – Kollegan Elena Tornell beskriver hur det var att arbeta i England

Arbeta utomlands som läkare – Läkarförbundet

5 – Back to basics: Intubation

I det här avsnittet diskuteras en av de mest basala färdigheterna inom mitt område – intubation.

Begreppet NODESAT (Nasal Oxygen During Efforts Securing A Tube).

Weingart, S. D., Levitan, R. M., Mort, T. C., Davis, D. P., Hwang, J. Q., Dunford, J. V. (2012). Preoxygenation and Prevention of Desaturation During Emergency Airway Management. Annals of Emergency Medicine, 59(3), 165–175.e1. http://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2011.10.002

Jag ger er den svenska versionen: SINUIT (Syrgas I Näsan Under InTubation)

Mer om preoxygenering:

Weingart, S. D. (2011). Preoxygenation, reoxygenation, and delayed sequence intubation in the Emergency Department. Journal of Emergency Medicine, 40(6), 661–667. http://doi.org/10.1016/j.jemermed.2010.02.014

Ramachandran, S. K., Cosnowski, A., Shanks, A., & Turner, C. R. (2010). Apneic oxygenation during prolonged laryngoscopy in obese patients: a randomized, controlled trial of nasal oxygen administration. Journal of Clinical Anesthesia, 22(3), 164–168. http://doi.org/10.1016/j.jclinane.2009.05.006

Enastående inlägg i debatten om krikoidtryck av den bortgångne John Hinds:

Om ”epiglottoskopi”:

http://www.airwayappetizers.com/epiglottoscopy-wise-words-from-rich-levitan.html

 

4 – Apelsiner mot sepsis

 

Jag har ägnat en del tid åt att fundera på den här studien av Marik mfl:

Marik, P. E., Khangoora, V., Rivera, R., Hooper, M. H., & Catravas, J. (2016). Hydrocortisone, Vitamin C and Thiamine for the Treatment of Severe Sepsis and Septic Shock: A Retrospective Before-After Study. Chest. https://doi.org/10.1016/j.chest.2016.11.036

I dagens avsnitt ger jag min kommentar, och min nuvarande (kanske flyktiga) ståndpunkt.

Jag är inte ensam. Fler tankar (och bättre): PulmCrit, The Bottom Line,  St Emlyn’s

Eftersom jag får göra vad jag vill i min podd kommenterar jag också ett inlägg i Läkartidningen:

Widgren BR. Följ RETTS – och krångla inte till det. Läkartidningen. 2017;114:EL3D. http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/05/Folj-RETTS–och-krangla-inte-till-det/
Krångla inte till det, sade Bill. Gör det inte så svårt, sade Bull…

3 – LYSande utsikter – trombolys vid lungemboli

Ämnet för dagen är trombolys (eller inte) av lungemboli. Inspirationen är hämtad från en serie fantastiska inlägg av Josh Farkas från PulmCrit (numera en del av EMCrit). Kolla in originalen här och här. Det finns ännu mer på sajten – Emcrit/PulmCrit.

Referenser

Konstantinides, S. V., Vicaut, E., Danays, T., Becattini, C., Bertoletti, L., Beyer-Westendorf, J., … Meyer, G. (2017). Impact of Thrombolytic Therapy on the Long-Term Outcome of Intermediate-Risk Pulmonary Embolism. Journal of the American College of Cardiology, 69(12), 1536–1544. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2016.12.039

Wang, C., Zhai, Z., Yang, Y., Wu, Q., Cheng, Z., Liang, L., … China Venous Thromboembolism (VTE) Study Group. (2010). Efficacy and Safety of Low Dose Recombinant Tissue-Type Plasminogen Activator for the Treatment of Acute Pulmonary Thromboembolism. Chest, 137(2), 254–262. https://doi.org/10.1378/chest.09-0765

Zhang, Z., Zhai, Z., Liang, L., Liu, F., Yang, Y., & Wang, C. (2014). Lower dosage of recombinant tissue-type plasminogen activator (rt-PA) in the treatment of acute pulmonary embolism: A systematic review and meta-analysis. Thrombosis Research, 133(3), 357–363. https://doi.org/10.1016/j.thromres.2013.12.026

Premiär

Doktor blund finns nu officiellt som podd. Prenumerera: iTunes, Stitcher, RSS

Nästa avsnitt kommer inom ett par dagar.

2 – Intensivvård av traumapatienter – en konst?

Jag hade nyligen äran att föreläsa på en workshop om traumasjukvård i Ajman (ett av de sju emiraten i UAE). Åhörarna var läkare och sjuksköterskor, de flesta från Sheikh Khalifa Medical City Ajman – ett sjukhus som drivs av ett svenskt vårdföretag, med många svenskar i sjukhusledningen.

Ämnet som jag talade om var (förstås) intensivvård. Jag hade döpt presentationen till ”The Art of Trauma Intensive Care”.

Detta är den något improviserade svenska översättningen.

Relevanta referenser:

Choosing Wisely (PDF)

Transfusion i ratio 1:1:1

Holcomb, J. B., Tilley, B. C., Baraniuk, S., Fox, E. E., Wade, C. E., Podbielski, J. M., … van Belle, G. (2015). Transfusion of Plasma, Platelets, and Red Blood Cells in a 1:1:1 vs a 1:1:2 Ratio and Mortality in Patients With Severe Trauma. Jama, 313, 471. https://doi.org/10.1001/jama.2015.12

Nutrition (ASPEN guidelines)

McClave, S. A., Taylor, B. E., Martindale, R. G., Warren, M. M., Johnson, D. R., Braunschweig, C., … Compher, C. (2016). Guidelines for the Provision and Assessment of Nutrition Support Therapy in the Adult Critically Ill Patient: Society of Critical Care Medicine (SCCM) and American Society for Parenteral and Enteral Nutrition (A.S.P.E.N.). Journal of Parenteral and Enteral Nutrition, 40(2), 159–211.  https://doi.org/10.1177/0148607115621863

Syra-bas enligt Stewart (håll utkik efter kommande avsnitt)

http://www.acidbase.org

Sedering

Hughes, C. G., Girard, T. D., & Pandharipande, P. P. (2013). Daily sedation interruption versus targeted light sedation strategies in ICU patients. Critical Care Medicine, 41(9 Suppl 1), S39-45. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a168c5

Fraser, G. L., Devlin, J. W., Worby, C. P., Alhazzani, W., Barr, J., Dasta, J. F., … Spencer, F. A. (2013). Benzodiazepine versus nonbenzodiazepine-based sedation for mechanically ventilated, critically ill adults: a systematic review and meta-analysis of randomized trials. Critical Care Medicine, 41(9 Suppl 1), S30-8. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a16898

Girard, T. D., Pandharipande, P. P., & Ely, E. W. (2008). Delirium in the intensive care unit. Critical Care (London, England), 12 Suppl 3, S3. https://doi.org/10.1186/cc6149

Cavallazzi, R., Saad, M., & Marik, P. E. (2012). Delirium in the ICU: an overview. Ann Intensive Care, 2(1), 49. https://doi.org/10.1186/2110-5820-2-49

1 – ”Har du gjort det här förut?”

Inte den frågan man vill ha när man skall sätta sin första nål eller lägga sin första spinal…

I detta, passande nog första, avsnitt pratar jag lite om handledning och hur man kan minska stressen inför sina första praktiska ingrepp, och hur man vårdar sitt självförtroende.

”Att sätta nål är 5% kompetens och 95% självförtroende”

– Johan R

Veckans artikel:
Picano, E., & Pellikka, P. A. (2016). Ultrasound of extravascular lung water: a new standard for pulmonary congestionEuropean Heart Journal, ehw164–8. http://doi.org/10.1093/eurheartj/ehw164

Veckans FOAM:
http://resus.me/learning-to-speak-resuscitese/
Cliff Reid om kommunikation i akuta situationer. Kan vi ta efter flygtrafikkontrollens precisa språk?

Välkommen!

Det är jag som är Doktor Blund, eller Anders Sillén som jag egentligen heter. Jag är en svensk narkosläkare som för närvarande arbetar som intensivist i Abu Dhabi.

Detta är en podd/blogg som kommer att handla om saker jag är intresserad av. Mest blir det anestesi och intensivvård, men det kan också bli en del mer perifera ämnen. Utbildning är också något jag brinner för, så det lär bli ett återkommande tema.

Varför?

Det här gör jag för min egen skull. Jag kände att behövde någonstans att samla mina tankar och funderingar.  Med inspiration av alla utmärkta medicinska poddar och bloggar som jag följer, tänkte jag göra ett eget försök.

Om någon annan skulle ha glädje av det jag samlar här, vore det förstås jätteroligt. Nivån kommer förmodligen att passa den som håller på att lära sig hur man tar hand om de svårast sjuka patienterna. En del av materialet är gamla föreläsningar som jag dammat av, annat är egna tankar och funderingar – ungefär sådant som diskuteras på ronden eller i fikarummet.

Om du har behållning av det som delas här, eller om du har synpunkter på det som sägs – lämna en kommentar på den aktuella sidan.

Har du ett förslag till ett ämne att ta upp i nästa avsnitt. Lägg en lapp i Förslagslådan!

« Äldre inlägg

© 2017 Doktor Blund

Tema av Anders NorenUpp ↑